Det började lätt med en kopp te till frukost. På jobbet fryser jag och tycker mig förtjäna lite varm choklad. En kort stund senare tas en rast och i socialaste mån dricker jag en kopp kaffe. Runt en timme senare dyker tre norska gutter upp och bjuder mig på ytterligare en kopp kaffe - med tillhörande bulle som här heter bolle.
Så mycket på så kort tid har gett mig något slags effektivt rus och jag sprang upp för fem våningars trappor för att gå på toaletten som följd av koffeinkonsumtionen. För att nu få använda internet på ett café var jag tvungen att beställa något. Jag dyrkar kaffe som aldrig förr och beställde en cappuchino. Mina fingrar skakar.
Av alla mina fördomar om norrmän har den om deras goda hälsa varit den starkaste. Jag har varit övertygad om att de springer i berg oftare än de går på toaletten och att alla läror om hälsa härstämmar härifrån. Sedan flyttade jag hit och insåg att de röker mer än de andas. Så för att kompensera mitt icke-rökande i sociala sammahang dricker jag kaffe.
Jag mår jättebra. Jag mår fint. Mina händer skakar och jag känner mig grymt effektiv. Nu skulle jag kunna enkelt kunna ersätta ett kärnkraftverk eller två.
Jobbet gick grymt dåligt idag dock och jag har gjort min sämsta dag någonsin. När de tre okända gutterna kom med ain räddningsaktion väcktes mina första tankar om att ge upp. När det sedan går förbi några lik som delar ut reklam och lyckas med det bättre än vad jag lyckas med mitt tidningsutdelande ger jag upp helt.
Nu ska jag kanske äta. Eller köpa kaffe.
Kaffe, kaffe, sump
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar